För skolan · Lektion 5 · 50 minuter

Använda AI klokt

Mål: Eleverna kan skriva en tydlig fråga till en AI, och vet varför de alltid ska läsa igenom svaret.

Förberedelser

Tidsplan

TidVad
0–5 minStart: Skriv ”Skriv ett mejl.” på tavlan. Vad saknas?
5–15 minVisa Att prata med AI tillsammans.
15–30 minPromptpusslet i par.
30–40 minVisa Resonerande modeller. När hjälper det att be om mellansteg?
40–45 minDiskussion.
45–50 minAvslut: quizet i Att prata med AI.

På sajten

Diskussionsfrågor

  1. Vad är skillnaden mellan en vag och en tydlig fråga?
  2. Vilka uppgifter ska man aldrig skriva in i en AI-tjänst?
  3. När är det fusk att använda AI i skolan, och när är det ett bra verktyg?

Facit till quizen

Att prata med AI
  1. Varför hittar modellen ibland på detaljer, som en feber du aldrig haft?

    Rätt svar: Den fyller luckor i frågan med det som brukar stå i liknande texter. Modellen gissar det troligaste. Saknas uppgifter blir gissningen allmän eller påhittad.

    Vanliga missförstånd: ”Den vill att mejlet ska låta mer trovärdigt och ljuger med flit” – Den har ingen avsikt. Den väljer det som låter rimligast, och då blir det ibland påhittat. ”Den har läst din journal” – Den vet ingenting om dig utöver det du skriver. Detaljerna kommer från vad som brukar stå i liknande mejl.

  2. Vad gör sammanhanget i en fråga?

    Rätt svar: Ger modellen det den behöver veta, så att den inte behöver gissa. Med provet i frågan behöver modellen inte hitta på en anledning. Mejlet ställer rätt fråga.

    Vanliga missförstånd: ”Gör modellen smartare” – Modellen är densamma. Den får bara bättre underlag att gissa utifrån. ”Ingenting, modellen vet redan sammanhanget” – Den vet bara det som står i frågan, och ibland det som sagts tidigare i samma samtal.

  3. Du vill ha tre middagsförslag utan kött som tar under 30 minuter. Vilken fråga fungerar bäst?

    Rätt svar: ”Ge tre vegetariska middagar som tar under 30 minuter, som en kort lista.”. Den säger vad, villkoren och formatet. Då behöver modellen inte gissa.

    Vanliga missförstånd: ””Middag?”” – För vag. Modellen vet inte om du vill ha ett recept, en lista eller tips på restauranger. ””Du är världens bästa kock. Svara så utförligt du kan.”” – Det säger inget om vad du vill ha, och ”utförligt” ger lång text i stället för tre förslag.

  4. Du tar bort sammanhanget men behåller resten. Vad händer med svaret?

    Rätt svar: Modellen hittar på en anledning, och träffsäkerheten sjunker. Utan provet fyller modellen luckan med en påhittad feber.

    Vanliga missförstånd: ”Ingenting, resten räcker” – Sammanhanget var det som stoppade gissningen. Utan det kommer det påhittade tillbaka. ”Svaret blir längre men lika bra” – Längden styrs av formatet. Det som ändras är att modellen hittar på i stället för att fråga om provet.

Resonerande modeller
  1. Vad gör en resonerande modell innan den svarar?

    Rätt svar: Skriver mellansteg, ofta utan att visa dem för dig. Många tjänster visar bara svaret eller en kort sammanfattning av resonemanget.

    Vanliga missförstånd: ”Frågar en människa om lov” – Det gör den inte av sig själv. Godkännanden byggs in i agenter. ”Söker alltid upp svaret på internet” – Resonemang handlar om att räkna i steg. Sökning är ett separat verktyg.

  2. Varför kan mellansteg ge fler rätta svar?

    Rätt svar: Varje steg blir enklare, och fel kan upptäckas. Ett svårt problem blir flera lätta, och det finns tid att kontrollera.

    Vanliga missförstånd: ”Den lär sig nya saker medan den tänker” – Ingen träning sker när den tänker. Den använder det den redan kan, i fler steg. ”Modellen blir större när den tänker” – Modellen är densamma. Den får bara mer text att bygga vidare på.

  3. Vilken uppgift har mest nytta av att modellen resonerar länge?

    Rätt svar: Att lägga ett schema för tio personer med många villkor. Uppgifter i flera led blir lättare när de delas upp i steg.

    Vanliga missförstånd: ”Att översätta ”hej” till franska” – En enkel uppgift i ett steg tjänar knappt något på mellansteg. ”Att svara på vad Sveriges huvudstad heter” – Ett svar modellen redan kan blir inte bättre av långt tänkande, bara långsammare.

  4. Du ger modellen fler tankesteg på en svår uppgift. Vad händer i simuleringen?

    Rätt svar: Fler blir rätt, men inte alla. Fler steg hjälper, men varje steg kan också bli fel.

    Vanliga missförstånd: ”Alla svar blir rätt” – Även utskrivna steg kan bli fel. Fler steg är ingen garanti. ”Svaret kommer fortare” – Fler steg tar längre tid, inte kortare.

Nästa lektion: AI som gör saker →