AI och lagen

EU har en lag om AI, AI-förordningen. Den delar in AI efter hur stor risken är för människor, inte efter hur avancerad tekniken är.

Det mesta är låg risk, som skräppostfilter och AI i spel. Där ställer lagen inga särskilda krav. En del kräver öppenhet: pratar du med en chattbot ska du få veta det, och bilder och filmer som AI gjort och som ser äkta ut ska märkas. När AI används för sådant som påverkar människors liv, som jobb, utbildning och lån, är risken hög. Då krävs bland annat en riskbedömning, bra data, loggar och att en människa har tillsyn. Vissa användningar är förbjudna, till exempel att ge människor poäng som avgör hur de behandlas, eller att läsa av känslor hos elever i skolan.

Handlar AI:n om uppgifter om dig gäller också dataskyddsförordningen, GDPR. Du har bland annat rätt att få veta vilka uppgifter som används och att få ett viktigt beslut som fattats automatiskt prövat av en människa.

Filmen visar

• De fyra risknivåerna i AI-förordningen med exempel.
• Vilka krav som gäller på varje nivå.
• Dina rättigheter enligt GDPR.

Du provar själv

Välj exempel och se var det hamnar i pyramiden och vilka krav som gäller.

Vad vi förenklar här

• Lagen är lång och full av undantag. Här står bara huvuddragen, och kraven är förkortade.
• Lagen börjar gälla stegvis under flera år, och delar av den kan ändras. Exakt vad som gäller beror på hur AI:n används och vem som använder den.
• Det finns särskilda regler för stora AI-modeller som kan användas till mycket, till exempel språkmodeller. De tar vi inte upp här.
• Upphovsrätt, alltså vem som äger det AI gör och vad den får tränas på, tar vi inte heller upp. Där är mycket ännu oklart.
• Det här är ingen juridisk rådgivning.